Fast jag är hemma i Sverige så har jag svårt att riktigt skaka av mig livet i Thailand. Igår fick jag ett ryck och köpte nagellack och såg till att fixa naglarna, vilket jag normalt inte gör om jag inte är i Thailand och får hjälp med hela proceduren. Sedan åt jag och sambon fried rice, tyvärr saknar jag den heta såsen som serveras till, vi letade i stadens thai butik, tyvärr. Men den hjälpsamma expediten meddelade att man lätt kan göra den själv hemma, vilket även Ging framhöll. Jo det är säkert sant om man är thai, vilket jag inte är, men jag sände iväg ett mail till B-M och Ging med önskan om ett recept, så vänta bara.
Sedan ägnade jag mig åt min nya favoritsysselsättning som består i att vila kroppen på en spikmatta. Olika delar exponeras intill spikmattan liggandes i sängen, jag trodde inte att det var riktigt sant när folk hävdade att det var såååå skönt. Men jag måste retirera, det är väldigt skönt och avslappnande.
Fiffan och jag har lite svårt att ha mysiga träningspass i den ljuvliga vintersnön. Underlaget är lömskt och underhalt. Men det börjar dra ihop sig för små turer in till travbanan snart igen för att sträcka ut på rakbanan till att börja med. Det brukar vi gilla både folk och fä, träffa andra hästar och människor och fika litegranna samtidigt som vi ser oss om här i världen. Det börjar väckas en längtan i bröstet på lördagsmornarna.
2 kommentarer:
Receptet tar jag gärna del av. Måla naglarna håller också jag på med. Det är lite trevligt efter vistelsen i Thailand.
Saknar dig.
Kram
Spikmatta är fantastiskt, det är säkert receptet också... som kommer när det kommer ;-)
Kram
Skicka en kommentar