Nu bär det av

Nu står väskorna packade och allt är redo inför resan till Thailand och Britt-Marie. Jag har ingen resfeber och inga särskilda förväntningar, jag vet inte om jag riktigt förstått att jag skall åka. Men när jag tänker på två veckor i hängmattan med korsord och en god bok, massage, manikyr (för första gången i mitt liv), elefantritt och inte minst en massa kvalitetstid med min väninna så känns det mer än okej. Men innan jag åker så vill jag er alla önska:

God Jul och Gott Nytt År !

Det närmar sig

Idag har jag och vår hästskötare, det vill säga min ömma moder som förser våra kära hästar med lunch var dag, varit och ätit julbord. För naturligtvis skall alla som jobbar med djuren få sig ett julbord. Julbordet som avnjöts på Bollnästravets stallfik i trevligt sällskap var utsökt och vi åkte mer än nöjda därifrån, så nu har jag i alla fall ätit ett riktigt julbord innan det bär av mot sydligare breddgrader.

Kul för Team Lönn som är i Frankrike att Pau vann just när de var där på besök, det kom liksom på beställning, och hur ofta gör en travvinst just det. Dessutom måste jag berätta om travtränare som inte blygs och som bjuder på sig själv, nämligen, Kjell Eriksson, far till Ulf och Peter som debuterat som "kalenderkille" i en almanacka med lättklädda killar, snyggt jobbat Kjell!

Om fyra dagar byter jag alltså hästarna mot elefanter, fast det känns inte som jag riktigt fattat det ännu. Väskan är klar om än kanske lite för tung, det enda jag behöver göra är att tillfriskna från min julförkylning med lite feber, det skall jag nog klara av.

Trevlig helg på er alla, ta det lugnt och njut, strunta i julhetsen!

Travet under lupp

Nu blåser det hårda vindar inom travet. Den som står i förgrunden är ju som vi alla vet Åke Svanstedt. Och om det florerar rykten som dessa om vad som görs med våra kära fyrbenta vänner så skall det naturligtvis lyftas fram och redas ut. Jag har väldigt svårt att se att detta hänt då Åke tidigare haft verksamhet i Bollnäs och inget varken hörts eller setts om att hästar skulle "strömmas", dessutom kan jag inte tänka mig att en så seriös yrkesman nått så stora framgångar inom yrket genom att använda såna metoder. För det förstår väl alla att man inte kan tvinga en häst att prestera genom att använda sig av såna medel.

Samtidigt har jag svårt att förstå de som ställer upp som vittnen i TV, för det är nog inget man gör för nöjes skull. Något måste ju ligga bakom detta, hoppas det reds ut ordentligt och redovisas öppet inför hela världens travfönster, för detta är definitivt inget som gagnar sporten och dess rykte.

Vem blir årets häst?

Det måste nog jag också inse att det inte blir Fiffan, i år heller. Men i mitt hjärta är hon alltid årets häst liksom årets sto och allt annat. Även om kanske inte alla som hovslagare och andra inblandade alltid håller med mig till fullo.

I valet av årets häst så faller nog min röst på samma häst som ifjol, alltså den ståtlige fuxen från Halmstad som Petri Puro fört fram så klokt på hans framgångsmarsch. Jag vet att Opal Viking tjänat väldigt fina pengar och vunnit många fina lopp, hans placering i Prix d'Amerique står sig också fint. Han är även framtagen, tränad och matchad av en liten amatör, vilket också väger tungt. Men varför min röst ändå faller på Commander Crowe beor nog på att han stegat rakt in i mitt hjärta och att jag haft chansen att se denna magnifika kuse på nära håll och att Opalen trivs bäst på breddgrader en bit bortom våra och att han inte känns lika "nära".
I övrigt så kan man konstatera att det är tätt i kategorierna, Sahara Dynamite blir nog årets fyraåring, det tror jag. Men det är svårt att se någon solklar vinnare i övriga kategorier. Ja, det förstås i kategorin årets kusk så får vi allt tro på den toppstammade Örjan, även om jag kanske får räknas som jävig därvidlag.

Lucia har varit på besök

Igår var det dags för ljusets drottning att göra besök hos oss i mörkret, hon bjöd på lussebullar och pepparkakor till julkalendern, det hela sköljdes ner med äkta julmust. Tyvärr så inskränker sig numer luciadagen till just lite fika och lite sång, jo, det är jättetrevligt, men kommer ni ihåg när man var yngre, då denna dag var en av årets viktigaste.

I ungdomen så började man i god tid, letade fram lucialinne, glitter, ljus och allt som behövs till ett riktigt luciatåg. Sen när det var dags för den stora dagen så sprang man från hus till hus och sjöng (lät kanske inte alltid så bra) luciasångerna och bjöd på pepparkakor. Ja det var förstås när man blivit stor nog att vara tärna, men när jag var liten så fick jag som yngst i syskonskaran den grannlaga uppgiften för en liten tjej att vara stjärngosse. Den äldsta systern skulle självklart vara lucia och den mellersta fick då vara tärna och till stjärngosse tager man vad man haver och det blev då en lillasyster. Detta pågick några år och jag skall säga att jag inte tyckte det var ett dugg roligt att vara stjärngosse, jag var ju faktiskt en tjej. Men en dag hade jag fått nog så i god tid före lucia så klippte jag sönder "min" stjärngossestrut i små, små, små bitar, och så gick det till när jag för första gången satte mina storasystrar på plats och för det fick jag också ett ljus och en plats bland tärnorna i luciatåget.

Trots min uppgift som stjärngosse så saknar jag tiden när denna dag var så otroligt viktig och rolig, mot idag när man om man har tur får se och höra ett luciatåg innan man går in på fikat. Jag undrar när man blev för gammal?

100% i segerprocent och inte ett ord...

Ja, hur i hela friden skall man försvara detta. Det är helt enkelt oförsvarbart. I söndags uppe i norra Sverige, närmare bestämt i Östersund. Där tog de kära hästägarna som äger bland annat Kick Back, i söndags hade stallet två hästar till start. Det blev en DUBBEL, vinnarna hette Barman Crane och Kick Party. GRATTIS, GRATTIS och tusen GRATTIS. Jag får väl försöka sona detta vid lämpligt tillfälle, jag tror jag har en aning om hur det kan göras ;).

Ensam hemma kväll

Ikväll är jag alldeles ensam hemma med undantag för katterna. Ute snöar det fortfarande. Detta mina vänner innebär att jag har ensamtid och en alldeles ny dvd box med första och andra säsongen av Seinfeld och det är dessutom helt legalt att ligga på soffan i snöyran och titta på tv :). Min kära sambo befinner sig i länets residentsstad och tittar på hockey, därav denna ensamtid. Det innebär även att man inte behöver "sköta" maten som min ömma moder skulle kalla det, nej man kan äta mackor till middag nedsköljda med en kopp te. Väldigt lättlagat är det i alla fall, och gott.

Igår avnjöt vi veckans V-65 nere i källaren. Det var varmt och skönt, så länge tofflorna sitter på, värmen dröjer ännu ett tag innan den kan kopplas in och värma våra fötter. Men jag förstår varför föräldrar gärna avslutar barnens dagar med ett bad för oj så avslappnad man blir, somnar helt ovaggad i sängen och sover sött fram till nästa dag. Tyvärr åkte vårt kära bandylag på en bortaförlust mot Broberg igår kväll, men misströsta icke vi tar igen det imorgon kväll.

Ha en bra dag!

Mer snö...

Sanslöst vackert står vinterlandskapet i all sin prakt utanför fönstret, jag har just kommit tillbaka efter en liten promenad och är fylld av beundran och glädje över vad jag sett. I morse så hade något hänt som vi skulle ha gjort lääääänge, vi har en hägg precis i insläppet till vår vinterhage och vi har länge sagt att vi skulle kunna ta bort en del av den, men ni vet hur det är det har funkat bra så det har liksom inte blivit gjort. Men igår så hängde några grenar långt ner och släpade i huvudet på både folk och fä så jag tog tjuren vid hornen och rensade bort en del, men nu har jag fått hjälp på traven av naturen, Gud, ödet eller vad ni nu vill kalla det. För mitt i öppningen så låg imorse en stor del av häggen, snön hade helt enkelt blivit för tung så en del av trädet gick av. Så nu är det gjort, en del av häggen är borta, äntligen :)

Jag har dessutom julpyntat för fullt i vår lilla tvåa, jag tog beslutet att om man väldigt gärna vill fira jul och inte kommer att vara hemma. Ja, då får det helt enkelt bli så att man flyttar lite på helgen och ruckar lite på traditionerna. Man kan väl låtsas att själva julen kommer när man själv vill, eller hur?

Nej, se det snöar...

Slitet uttryck i dessa dagar. Det verkar som man tillbringar dagarna med att sopa, borsta av bilen, skotta, ploga, stampa av sig snö. Ja, ja, det är oerhört vackert och bara man har fått bort det där det inte skall vara så vill jag ha snö. Det är bara det att just nu i denna stund så är jag lite trött på allt snöande efter flera dagar utan sikt mer än några meter.

Men på söndag skulle det bli en klar och vacker vinterdag, så har vi tur så kommer det sista hölasset så skullen blir full och vi får ta ner elevatorn för denna vinter och låta den stå till i vår. Och en ridtur i snön på min kära häst vore sannerligen inte dumt det heller. Vi håller tummarna för en vacker solig söndag. Annars tror jag att jag tar mig en ridtur i snön, man vill ju inte vara omöjlig och "tantgnällig", jag får väl kompensera det hela med en värmande bastu när jag kommer hem.

Annars så tror jag att jag måste fira lite ikväll för idag så skickade jag in alla uppgifter vi skulle göra på vårens och höstens kurser i specialpedagogik. Dom är inte godkända ännu, men dom är i alla fall skickade och ligger inte på köksbordet och skriker åt mig när jag gör något annat. Det känns sanslöst skönt så ett gott vin till musslorna och något gott till kaffet det får det nog bli ;). Nu håller vi tummarna för åtminstonde en solig dag i helgen.

Trevlig helg önskar jag er alla!

Jag byter hästar mot elefanter!

Nu kommer det all närmare. Jag åker till Thailand och firar jul med en mycket kär vän. Fem minuter före julafton går planet mot varmare breddgrader och på julafton är jag i Thailand. Vill även du besöka min kära väninna i Thailand så går det alldeles utmärkt redan nu om du vill på hennes blogg Resa i Thailand. Du kan även ha henne i ditt hem eller med på din resa, ja, i bokform då alltså, för hon har skrivit en väldigt trevlig bok om sitt andra hemland.

Det är med delade känslor jag åker till Thailand, jag som är så hemkär och galen i julen, men det känns helt ok, ändå. Det känns som att jag inte kommer att sakna min lilla spartanska lägenhet denna jul och förhoppningsvis kanske jag har en större lägenhet, där en julgran får gott om plats nästa år. Men om Britt-Marie så bodde i Alaska så skulle jag ändå åka och fira jul med henne för det är för att fira jul och nyår med henne jag åker. Och har jag tur kanske jag kan övertala elefantskötaren som jag har förstått har ett förflutet på Östersundstravet att hjälpa honom med elefanterna.

Och om allt går som planerat så kommer mina hemtentor på specialpedagogiken som jag läst under våren och hösten att vara inlämnade och det mesta av årets bokföring ligga färdigt. Så då skall jag ägna mig åt att ligga i skuggan och läsa böcker, och då menar jag ingen facklitteratur utan deckare och skönlitteratur i långa banor. Jag skall bara lata mig, umgås, äta, läsa och göra bara trevliga och lättsamma saker. Sen skall jag vara en brunbränd, avslappnad och glad flicka beredda att möta våren.