tisdag 20 januari 2009

Havets glädje och läckerheter

Idag besökte jag en strand vid havet, en bit bortom de vanligaste stränderna, lite mer avskilt, AOsan. En behaglig liten strand när man vill ha det lite lugnare. Det kan dock vara lite trickigt att hitta dit eftersom man åker igenom! en byggnad, ja, vägen dit går igenom en byggnad, en yatch-club. Väl framme på stranden så uppenbarar sig en dykskola, en restaurang och några bungalows. Men ärligt talat, sand är enligt mig ett överskattat material, när man kommer till stranden så väger packningen cirka ett halvt kilo, men sen när man skall åka hem så väger den runt tio kilo, detta beroende på all sand man har med sig. Jag skall även bekänna ett misstag som man förmodligen gör endast som förstagångsturist i Thailand, man placerar sig nära vattnet och ligger till sig, kopplar av och vips så slumrar man till en aning. Detta för att lite senare hastigt vakna till sans när en våg sköljer över en från ett hav som nu är betydligt närmare, nämligen så nära att man liksom ligger i det. Alltså, lägg er en bit ifrån vattnet.














På kvällen var det dags att besöka restaurangen Kro Suvit. Man tar sig en bra bit utanför turiststråken, nämligen ut i mangroveträsken där man odlar räkor.
Så småningom så når man fram till en brygga där långbåtarna ligger tätt som mygg i en svensk sommarnatt, detta för att skjutsa gästerna till restaurangen som ligger belägen mitt på havet.Väl framme så tittar man på menyn och beställer vad man vill äta, sen går man och tittar vilka fiskar man vill äta. Det finns olika bassänger där menyns råvaror simmar omkring, och där gästerna väljer vilken firre som de önskar. Vi frossade denna kväll i musslor, bläckfisk, hummer och snapper, som är en slags asiatisk abborre (tror jag). Maten smakade himmelskt, förutom då kanske "hummerblodet" som även om det var rejält spetsat med sprite smakade sisådär, men det skulle enligt servitören ge enorm styrka till den som drack, så det måste ju göras. A girl got to do what a girl got to do!

3 kommentarer:

Brita sa...

Vi besökte också denna lilla strand och det var en rätt "udda" väg. Vårt besök blev dock kort eftersom jag älskar att gå ca en mil efter stranden. Det hade blivit en rätt hopplös uppgift där. Anders trodde att det i så fall skulle bli som i en gammal svensk film där mannen(jag kommer inte i håg just nu vem det var men kanske Nils Poppe) sjönk längre och längre ner för varje vändning han gjorde.
Kro Suvit var en trevlig bekantskap. Kul att få göra den tillsammans med dig, Maleé och Ging. Även om jag hade svårt att stödja på högerfoten den kvällen (dagen efter gick jag ingen mil)så njöt jag av fisken. Hummerblodet var verkligen näst intill vidrigt men vad gör man inte. Det är klart att man ska testa när man är där.
Kramar

Admin sa...

Aaah - nu vill jag dit igen! Älskar Kro Suvit, men inte hummerblodet, bläää!

Åsa sa...

Brita o Malée: Visst hade vi en trevlig kväll, och Brita gjorde det bra med sin onda fot. Undrar om det var hummerblodet som gjorde henne stark och bra i foten igen =)
Ha en trevlig dag, kram