Nu är porten stängd för detta år

Nu är elevatorn borttagen och portarna till höskullen stängda och kommer inte att öppnas förrän till våren, förrutom när julbockarna skall tas ut då förstås. Det känns oerhört skönt, ifjol kom det ju så mycket snö så vi inte kunde komma fram till elevator och skulldörrar utan fick ta mindre lass och oftare, hela vintern liksom. Men nu har vi fulla skullen.

Jag är nyss hemkommen från en promenad i solen och när kaffet är klart så blir det kaffe och kladdkaka i trädgården. Det är bästa att passa på medan det går för i veckan var det is på sjön och dimma som resulterade i frost och halka.

We are all the winners

"Vår häst" Oh Yeah tog hem segern i Rixsallsvenskan, snyggt jobbat av Peter och Katarina, ett extra grattis till dom som gjort jobbet. Och sist men inte minst ett stort tack till Heléne och Micke som gav oss en så fin julklapp och så länge vi hade roligt med den sen =). Nu får ju Peter vara med ett år till, lycka till önskar vi, och vem vet vi kanske är med igen. Men först skall vi ha fest, vi hästägare, skoj.

Halloween kommer till oss i helgen, det är inget vi firar så mycket, men en lampa som vi fått av grannen Magnus får ju lysa upp vår tillvaro, den är ju så fin. Dessutom får vi ju sova en timma extra inatt, och det är ju något i sig och fira. Nu är det liksom vintertid, även i klockorna.

Mer och fira har vi med, nämligen en seger på bandyplanen, första hemmamatchen. Det var sannerligen skojigt att träffa alla bandyfans och känna stämningen. Det blev en perfekt kväll med start på restaurang där god mat serverades och sedan en seger på det, vad mer kan man önska.

Höstligt hektisk vecka

Denna vecka har varit full av möten och händelser. Bandypremiär i onsdags som tyvärr inte gav några poäng, ja, inte till oss men däremot fick Villa poäng. En förlust kan jag ta men ett överfall på supporterbussen känns betydligt värre, en bit efter vägen utsattes Bollnäsbussen för stenkastning vilket ledde till lindrigare skador hos några personer samt en ordentligt försenad hemkomst. Somliga fick gå direkt till jobbet, fy vad det är tråkigt att inte människor kan träffas och njuta av sport utan att några skall ställa till det och göra det så trist. Nej, låt oss slippa såna tråkiga fasoner.

Torsdagen bjöd på föräldradag i skolan. Det är alltid roligt att träffa våra elevers föräldrar som ofta kommer en bra bit bortifrån eftersom det är en internatskola. Vi hade en trevlig dag tillsammans där vi visade en del av vår vardag och pratade en hel del. Jag tror det var extra roligt för mig eftersom jag har sex nya elever i första årskursen som jag är klassföreståndare åt och detta var vår första dag tillsammans av flera.

På kvällen fick jag besök av några väninnor från travet, vi fikade och pratade en lång stund inpå kvällen. Fikabrödet förtjänar ett kapitel för sig, jag hade tagit mig till skolans Hotell- och restauranglinje som sålde en Dumlekladdkaka till mig som var helt himmelsk, den kan vi köpa flera gånger.

Höhandlaren har varit hit en sväng i veckan och kommer (om vädret tillåter) en sista gång för året imorgon, vi håller tummarna för att vi sedan kan ta ner elevatorn och stänga dörrarna till skullen för i år.

Kusinerna kom först

Det var rena rama kusinträffen i vinnarcirkeln på V-75 i Bergsåker i helgen. Örjan startade igång det hela och vann V75-2 med Nantucket, innan det var dags för Peter Eriksson att triumfera med Arne Anderssons Stamping i V75-4 sedan kunde ju inte broder Ulf vara sämre utan tog hem segern i V75-5. Man kan bara gratulera kusinerna och hoppas att de ges möjlighet att fira detta tillsammans vid något tillfälle.

Själv har vi börjat att fylla upp höskullen inför vintern, idag kom 140 balar och under veckan och nästa helg kommer två likadana lass till, sen har vi hö så vi klarar oss till i vår. Ifjol så var det så mycket snö att vi inte kunde ställa upp elevatorn och ta upp det på skullen utan vi fick ta mindre lass och oftare. Det gick det med men nog känns det bättre att skullen är fylld till bredden med hö som räcker hela långa vintern, så hoppas vi att det blir i år (vi är på god väg).

Anders Kilströms minne

På torsdagskvällen var det dags för Anders Kilströms minne, och för er som inte är riktigt säkra så är det min och Örjans farfar, ja inte bara vår utan alla kusiners såklart. Det är honom vi har att tacka för våra travliv, och vad vore vårt liv utan hästar? Tyvärr fick inte Örjan ta emot priset och inte heller Oh Yeah och Peter, det gick istället till Thomas Lönn och ägaren Torkel Strand. Det var roligt, för att när jag lärde känna Thomas Lönn för rätt många år sedan så höll han till hos Torkel Strand, i synnerhet med en häst vid namn Jarramas och senare Granit Bunter som även var hos Ivar i träning och därmed tillbringade somrarna i Sunnerstaholm, Bollnäs.

Annars tar vi steg för steg emot vintern, nu är det färdigkrattat och vinterdäcken sitter där dom ska, nu är det bara hö, som kommer en laddning imorgon och sedan fönsterputsning, känns bra =). Sen är det bara att njuta av bandy, glögg och lugna helger, ja, om vi bortser från renoveringen på övervåningen.

Reflektioner efter kvällens V-65

Grattis till Lars-Göran "Lalle" Söderberg och hans hedersmerca Bella Hammering, härligt! Ett grattis dessutom till Viktor Svanstedt som nu i vuxen ålder skaffat en egen dress och låter Erik Adielsson vara ensam om sin =). Synd däremot för Ronny och Ramana som fick en galopp idag.

Men såg jag rätt, hade Triton ett par tåvikter idag eller behöver jag ett par nya glasögon???

Man är ju en riktig kratta

Så här såg det ut framför vår dörr innan helgen, och det förstår ni ju själva att så kan man ju inte ha det. Så vad helgen skulle ägnas åt var ju ganska klart, med hjälp av den kära modern så har vi krattat ställt undan cyklar, blomkrukor, trädgårdsredskap och annat. Det har varit ett strålande väder vilket gjort att arbetet varit trevligt, det underlättar ju när solen lyser över oss.

Lördagskvällen ägnades åt samkväm med Åse, Tomas och Emil. Vi började i bastun och fortsatte sedan kvällen vid middagsbordet. Vi hade en väldigt trevlig kväll som för min del slutade rätt tidigt på morgonen i en ivrig diskussion med min syster som gästade modern.

Även flickorna njuter av de vackra höstdagarna även om hagen är vit och knastrig de första timmarna, de passar på att få i sig de sista gröna stråna i hagen innan det vita vintertäcket lägger sig stilla och tyst över hagarna. De är glada och busiga och leker i hagen om dagarna, det är härligt att se.

Nu börjar denna njutningsfyllda helg närma sig slutet och imorgon bitti så sätter väckarklockan igång och det är bara att stiga upp och starta en ny arbetsvecka.

Detta var den sista oktober ifjol, då hade snön kommit till oss. Jag hoppas det tar en stund till då löven fortfarande sitter kvar på träden, även om vår herre försökt blåsa ner dom idag. Han lyckades ganska bra, det var även en del andra saker som blev omorganiserade på gården. Nåja, det har ju funkat alla år hittills så det ordnar sig säkert i år igen. Till helgen blir det en trädgårdshelg, så vi hoppas på uppehåll och kanske en gnutta sol.

Annars är livet rätt bra just nu, fullt av goda teer, skimrande doftande ljus, klar luft och goda helgmiddagar. För att inte tala om helgfrukostarna, jag har nämligen hittat en påse i frysdisken på affären med en portion smoothiebär som bara blandas i mixern tillsammans med vaniljyougurt och mjölk. Det blir makalöst gott, favoriten för dagen innehåller, mango, ananas och banan, mmmm.

Och för första gången på rätt många år så känner jag mig rätt förväntansfull inför de kommande vinterhögtiderna, jag hoppas det håller i sig =).

Jag hoppas att jag får sätta mig på skolbänken

Jag har i dagarna anmält mig till några kurser i specialpedagogik, både på Dalarnas Högskola, Gävle Högskola och Uppsala Universitet. Det skulle vara otroligt trevligt att få en del kunskap och inspiration, för hur det än är så tenderar man att "trampa på" när man varit på samma arbetsplats en stund. I alla fall är jag sådan. Nu ges ju vi lärare ett verkligt fint tillfälle till förkovring via Lärarlyftet, och det är det jag hoppas på. Men som vanligt när kommunerna står för fiolerna så är ju inte kassan outsinlig, men jag hoppas att det skall räcka åt min kurs. Och jag tror att mina elever skulle får en mer inspirerad lärare med förhoppningsvis nya ideer och mer lust i lektionssalen.

Annars knallar livet på som vanligt, trädgårdsskötsel, hästskötsel, arbete, träning, tedrickning, ljuseldning. Och naturligtvis trevliga kvällar och helger med långa sittningar i sällskap med goda vänner. Och golvet är på gång på övervåningen, då kan vi få en säng lite spartanskt där uppe för övernattande vänner, äntligen. Nu kallar den nya tepåsen med "Rabarber och grädde" som hängt med som en favorit sedan ungdomsåren där detta te intogs på ett nattöppet fik i Göteborg där många semestrar tillbringats. Fiket hette George Dúval och där intogs en frukost innan den första spårvagnen tog oss hem efter kvällens eskapader, vid femtiden på morgonen. Nu intas detta te vid andra tider än då, nu kliver jag upp samma tid som jag gick till sängs då.

Bollnäs seger på V-75

Där satt den, Ramana Repoort vann V-75 idag. Men vem blir förvånad, den första häst tränaren, Ronny Persson körde var ju Esteria, å då blir man ju bortskämd. Han har även stor hjälp av sin sambo Annika Sjökvist som sköter hästen medan Ronny åker runt och frysmärker våra nya V-75 vinnare. Grattis till två hårt arbetande amatörer, det är såna här stunder som får en att fortsätta =) det behövs lite framgångar i vardagen, grattis till er!

Själv valde jag att vara hemma idag även om travet gick av stapeln på en bana nära mig, men nu är det bara krattningen kvar i trädgården innan vintern kan göra sitt intåg. Det känns helt okej. Sen när trädgården är fix och färdig så är det dags att fylla skullen med hö, efer det kan vi sätta oss på ändan och vänta på tomten.

Mina väninnor visade framfötterna

Nyss hemkommen från en härlig travkväll där både Beate och Bebban firade framgångar och fick med sig en varsin seger hem. Beate har satt Torinos Mali i kalasform och hon tog ikväll sin andra raka seger och Bebban har gjort samma lika med Aloxe som även han tog en seger ikväll. Det är genast roligare när det går bra för ens vänner.

Jag kunde också meddela Mimmi på stallfiket att vår gemensamma kompis har det bra där han är nu. Det handlar om en katt som bosatt sig under inskrivningen intill stallfiket där han tiggde mat, men det handlade om en katt som var skygg och rädd, men ändå intresserad av kontakt. Vi matade honom lite när vi var där men till sist ringde Mimmi till djurskyddet som hämtade honom. Och i går så hade jag ett ärende till djurskyddet och passade då på att förhöra mig om "Malte" som de döpt honom till, han sitter nu i karantän och folk har redan visat intresse för honom, han var kelig och nyborstad så han har det bra. Skönt med trevliga avslutningar.

Grattis Raja Mirchi

Där satt den, så kan man tycka och känna efter Luddes kriterievinst. Han har ju genom åren haft ett flertal vinnare i Svensk uppfödningslöpning, där Raja Mirchi är en, men inte "fått till det" i den största treårsdrabbningen. Förrän i år, då Luddes häst var bara bäst. Nu har Raja Mirchi chansen att nästa år bli en av ett fåtal hästar som klarat att vinna den svåra trippeln, uppfödningslöpningen, kriteriet och derbyt. Man behöver nog inte fundera vad som är den viktigaste uppgiften för detta ekipage inför nästa år.

Tråkigare är att årets kriterieauktion visade på en nedgång med 30%. Många hästar ropades tillbaka och många uppfödare fick inte ens tillbaka vad de betalt i språngavgift för hingsten, och då har dom haft hästen i två år och betalat för märren med i nästan två år, eventuellt lite veterinäravgifter med. Detta betyder att det definitivt inte går ihop utan att uppfödarna står för en hel del av kostnaderna inom svensk travsport. Så kan det väl i alla fall inte vara!!! Nej, vi får väl hjälpas åt att jobba för den sport som vi älskar så mycket. Vart är vi på väg?

Nu tar vi in hästarna i huset

Min kära sambo har hittat något som gladde mig väldigt mycket. En gång för cirka tio år sedan så såg jag en bård och föll pladask för denna så jag köpte så det skulle räcka till ett rum. Men efter våra flyttar och lagring av saker så hittade jag den inte längre till min stora sorg, men sambon fann den förra veckan så nu håller jag noga reda på den. Jag skall erkänna att jag fått utstå en hel del gliringar för denna bård, en del säger att den är för barn, men kan jag rå för att jag har ett ungt sinne, eller...Dessutom hittade jag den på en vägg när vi var i Malmö, nämligen på stallfiket på Jägersro.

Jag tycker den är fin och tänker nog ha den i kontoret en vacker dag och njuta av den när jag bokför.

Annars håller jag så smått på att hämta mig från en mer än lovligt efterhängsen förkylning Men nu skall jag nog mota bort den genom att låta den följa med och sprida ut dynga i trädgården, få se om den vill vara kvar så länge då. Eftermiddagen ämnar jag tillbringa framför tv:n och titta på trav och sura lite för att jag är hemma och inte på Solvalla, därför skall jag nog få något gott till tröst framför tv:n.