fredag 30 juli 2010

V-75 i Bollnäs

Sitter här och skall strax åka iväg till travet där jag idag skall frottera mig med gräddan av Sveriges travhästar (Fiffan bortsett så klart). Jag skall idag jobba i identifieringen och dopingen och får då klappa de allra bästa, det gäller och ordna det för sig. Hoppas ni får en lika trevlig dag som jag.

Sudersand

Nästa anhalt längs kusten var i "Foppa-land", Sudersand hette campingen strax utanför Örnsköldsvik Där var det trångt, varmt och sandigt.














Underbar badstrand och varmt i vattnet, det blev den dag då vi badade mest. Dock fanns inte någon "Bay-watch" styrka på denna strand, ett jobb tips till någon som gillar sand mellan tårna.

Jag skrev att det var trångt och då menar jag inte på stranden utan på själva campingen men vad gör väl det, man kan ju sova på en parkering med. Det gjorde vi, utsikten var kanske inte den bästa, men det var ju inte för den vi kommit.
På den här campingen fanns mest "långliggare", husvagnar som mest står stilla och fungerar mer som en sommarstuga. Det fanns även en restaurang på campingen som serverade mat och dryck, vi åt hemgjorda hamburgare som var bland de godaste hamburgare vi ätit. Och på kvällen var det en välbesökt trubadurafton. Detta fick mig att fundera över trubadurers reportoar, den tycks vara densamma rakt igenom, Maria gick på vägen, Får man ta hunden med sig in i himlen,There is a house...ja, ni känner säkert igen det. Jag undrar om det är för att trubadurerna är i min ålder eller för att publiken önskar dessa låtar eller vad det beror på. Men jag tror att det skulle kunna förnyas, jag menar det finns ju nyare låtar av exempelvis Povel Ramel, Robert Broberg, Lars Winnerbäck, Håkan Hellström och inte minst Evert Taube, jag menar, Imperiet hade ju en hit med en Taube sång. Långliggarna här hade i alla fall ett fint läge på sin "sommarstuga", liksom mitt på sandstranden.

torsdag 29 juli 2010

Det ska va husvagn...

Vi började med en tur förbi ännu ett världsarv, Gammelstad kyrkby. Den består av 400 kyrkstugor, en medeltida stenkyrka, bostadshus, sockenmagasin och annat. Sedan 1400-talet när kyrkan byggdes har det skett mycket. Här växte Luleå från en liten kyrk- och handelsplats till en riktig stad. Staden var tvungen att flytta på slutet av 1600-talet och då började man kalla kyrkstaden för Luleå gamla stad - i folkmun "Gammelstad". Då kan vi säga att det var viktigt att gå i kyrkan, när man behövde en stuga att övernatta i.














I Gammelstad fanns det övernattningsstugor men på denna natts camping fanns det husvagnar...Vi hade kommit till Piteå havsbad, där stod husvagnar så långt ögat nådde, och jag lovar, det var ett stort område. Det fanns husvagnar av alla storlekar, sorter, färger, vagnar med staket och utrullade gräsmattor, planteringar, fontäner, ja, allt man kan tänka sig inom campingvärlden existerade där. Och på morgonen togs fällstolarna fram och folk satte sig däri med en bok eller något liknande, stilla satt alla där i stolarna, ja, inte barnen förstås, utan de vuxna. Sedan på kvällen sänkte sig doften av grillat över hela campingen likt en besvärjelse av rökelse, ölen öppnades och umgänget tog fart. Jag tittade mig förstummat omkring, jag hade sett det förut, men inte i den här storleken. Detta får mig att tänka på fågeldansen, Sällskapsresan och "Vi hade i alla fall tur med vädret" jag tror säkert att detta skulle kunna ge material för en uppföljare.













Havet låg dock där, långgrunt och lockande, så även här blev det ett dopp. Man kan liksom inte åka till Piteå havsbad utan att bada.

onsdag 28 juli 2010

Husbil med havsutsikt

Närmare havet än såhär verkar svårt att komma, detta är Rörbäckens camping i Råneå, det längsta norrut jag varit i vårt avlånga land. Bedövande vackert , fin camping och strålande väder. Det var så härligt att vi blev kvar i dagarna två och bara njöt och mådde bra.














Vi har sett många olika campingbostäder, alla storlekar, modeller, färger, här är två ur kategorin "compact-living".














Mitt livs nordligaste dopp, här är bildbeviset.

tisdag 27 juli 2010

Ta mig till havet...

Nu var det dags att lämna inlandet för att ta sig till havetoch följa det nedåt, detta gjorde vi via Arvidsjaur där vi avnjöt en superb lunch i trevlig miljö.














Sen var det dags för dagens utflyktmål som bestod av ett besök vid Storforsen i Älvsbyn, ett makalöst vattenfall med en fallhöjd på 82 meter och en fallsträcka på 5 km, vi snackar alltså STORT vattenfall.














Det är dessutom väldigt fint ordnat med gångbro efter så gott som hela sträckan vilket gör det möjligt för många fler att njuta av detta naturens skådespel.Men vattnet lockar, man vill gärna bada åtminstone fötterna i denna gigantiska bubbelpool, både kallt och bubbligt, men mysigt =)














Vill man bada mer än bara sina fötter så har naturen skapat, jättegrytor där man kan sänka ned hela kroppen och simma runt en stund ifall man vill.














Och som inte detta räckte så finns på området en stor naturscen där Diggiloo uppträdde denna kväll, det är säkert en speciell upplevelse för såväl publik som artister.


Lyss till forsens vilda brus


måndag 26 juli 2010

Ett stort grattis till drottning Viola

Ett stort grattis till Viola Silas och kretsen kring henne, till segern i stochampionatet. För er som inte vet har hon tillbringat en del av sitt liv i Bollnäs, närmare bestämt hos Magnus Skärryd i Runemo.

Hälsinglands rixhäst, Oh Yeah, som vi har andel i kom i på en fin andraplats.

Fler djur, av alla de slag, i Lycksele

Efter en mycket trevlig helg som innehöll en helkväll tillsammans med våra grannar som tog hand om Liten och hennes hovböld under vår bortavaro och en titt på Örjans och Jessicas hus i Annefors som var väldigt fint och charmigt. Helgen har alltså varit vikt för umgänge och trivsel, vilket är helt i min smak. Nu skall jag med risk för att bli tjatig visa några djurbilder från Lycksele djurpark och vårt besök där, det var den dagen på vår semester som vi tillbringade långa stunder i telefonen eftersom Liten då var stockhalt, men Bebban var så trevlig och åkte med glatt humör till stallet och assisterade veterinären och tog av skor och fixade. Det är otroligt mycket värt att ha vänner när man själv befinner sig låååångt bort från händelsernas centrum.

Det hela började med barnens egen djurpark, där vi fann denna kaxiga bock som höll koll över det hela. Sen var det dags för vildsvin och hjortdjur, rådjur, kronhjort, dovhjort, älg,vilka tyvärr denna varma dag lagt sig ned i skuggan, vi såg dem allt, men bilderna blev inte så bra. Men ett djur var verkligen sugen på att visa upp sig från sin bästa sida.
Mäktiga djur detta, vet inte riktigt om jag skulle känna mig riktigt bekväm ifall jag skulle möta en hjord på en fjällsluttning. Men det fanns även kelsjuka djur i parken.














Sen var det dags för nästa djurgrupp, som även de svalkade sig i värmen, en hade doppat sig och en badade fötterna.














Det känns väldigt nära, jag har aldrig varit närmre, och frågan är om jag kommer så nära någon mer gång.
Men inte ett djurparksbesök utan mina personliga favoriter, järvarna.














Hona till vänster och på stenen och hane till höger, kolla skillnaden i storlek och grovlek. Sen kommer en som påminner om mig på stranden, men skönt verkar det.
Efter en händelserik dag med trav och djurparksbesök och oro för en sjuk häst hemma så var det skönt att slå sig till ro på vackra Rännuddens camping utanför Norsjö. Det var sent på kvällen och solen lyste fortfarande, det får vi hoppas att den gör även över våra vänner som stod oss bi.

fredag 23 juli 2010

Lyckseletravet

I Lycksele ligger en travbana som endast har några tävlingsdagar och drivs mer eller mindre ideellt, det påminner mig om hur travet såg ut när jag var liten. Jag påstår inte att det var bättre förr men jag minns med sentimentalitet den tiden, det är liksom mer pengar och större enheter idag. Borta är snart amatören som sitter på sin stallåda och äter matsäck i glatt samspråk med en gelike på nästa stallåda. Men i Lycksele är travet lite annorlunda än en vanlig travdag på Solvalla.














Dock kanske vissa saker lämnar en del att önska, arbetsmiljön för dom som jobbar i dopingen och inskrivningen kan vara nåt sånt, denna dag var det kanske inte några problem men det finns ju andra väder än solsken.














Fast det förstås, en del kan ju njuta av en högt uppsatt position här i livet, som funktionären på taket.

Det var en trevlig dag på Lyckseletravet och trevligt att se travet kan upplevas i så många olika skepnader men att drivkraften överallt är densamma, kärleken till djuren, och att känslan inte skiljer sig så mycket mellan en vinnare på Lycksele och en vinnare på Vinncenes.