Vem får ta emot publikens jubel?

Ni som besökt Solvalla en elitloppshelg och känt stämningen, elektriciteten, förväntningarna inför så fina tävlingar vet att detta nästan inte kan finna dess like. Det är helt otroligt roligt att så många människor väntar i timmar innan portarna öppnas för att få en så bra plats som möjligt och att ekipagen välkomnas av stående ovationer från publiken när dom träder in på banan. Det är sport när den är som bäst. Vi håller naturligtvis tummarna för våra svenska ekipage men då får dom verkligen visa sig från sin bästa sida samt ha en del tur.

Detta är våra svenska deltagare i år som vi håller en extra tumme för. Locotime som fanns på gården när jag var liten och som var fader till vår första avkomma efter Zandra Atlantic vann consolation till elitloppet. En extra tumme håller jag ju naturligtvis för Örjan. Men vem som än vinner så hoppas jag vi får se ett lopp utan galopper och att de flesta hästarna får chansen att visa sig från sin bästa sida.

Sen är ju elitloppet inte bara roligt för stunden, nej, man kan ju samla detta på en video eller något liknande och ta fram vid lämpliga tillfällen och bara njuta av gamla hederspållar.

En underbar tid

Nu är tid att njuta mellan hägg och syren, även om min syster Anne tycker att det vore bättre att ta det lugnt mellan syren och hägg. Och vi närmare eftertanke så är det ingen dum tanke. Det är nu vardag igen efter en lång härlig helg. Även denna helg innehöll ett 50-års kalas, huvudpersonen på kalaset har jag bott granne med i min ungdom och jag lovar att vi och hennes sambo samt många andra på kalaset haft många roliga stunder under den tiden, och sanning att säga så har vi lika roligt när vi träffas idag.














Det är inte bara vi tvåbeningar som njuter av den härliga försommaren, det gör även gårdens fyrbeningar. Imorgon kväll är det dags att se fler fyrbeningar för då är det trav här i Bollnäs igen, och vem vet, det kanske blir årets första travkväll utan långkalsonger. Men vi får nog sova på den saken, för det är ett stort beslut, tänk om man fryser på travet, det gör att det hela mister sin charm.

Det är mycket nu

Det känns som livet går i maxfart för dagen och kräver min uppmärksamhet, bloggandet har fått stå tillbaka för elevaktiviteter, köksinköp, energibesiktningar, trav, kalas ...Men det är inget jag klagar över för jag har väldigt roligt under resan. Som livet i stort, det är inte målet utan resan dit som är det viktiga =)

I lördags var jag på 50-årskalas i Edsbyn där vi firade Carl-Erik Sandström, en stor tillgång för travet, både i styrelserummen och på och omkring banan. Han är vad man kan kalla en sann eldsjäl som verkligen älskar sina hästar och arbetet med dem, och som även uppskattar livet runt omkring travet. Med andra ord människor som vi sannerligen behöver på ställen som i STC:s styrelserum, där dom kan föra "den stora breddens" talan. Kalaset var väldigt roligt och än en gång visade sig världen vara mindre än man kommer ihåg, jag stod och samtalade lite med Calles svåger. Vi kom in på Thailand och våra upplevelser och intryck därifrån, så småningom kom det fram att han hade en restaurang i landet. Jag frågade naturligtvis var, han svarade att det var i en mycket liten by som jag troligtvis inte kände till. Gissa i vilken liten by han har sin restaurang, jo, i Nai Harn, där Britt-Marie bor och där jag tillbringade två härliga veckor i vintras.

Måndagen bjöd på trav hemma i Bollnäs och många fina lopp och spännande hästar. Adrian Chip gjorde oss den äran liksom allas vår Järvsöfaks. Kvällen kantades av fina prestationer och trevliga lopp. Årets andra uttagningslopp till Anders Kilströms minne kördes också denna kväll och vanns av BIG CHEESE* (US) körd av Ulf Ohlsson och tränad av Stig H Johansson.

Quarcio du Chene

En sån makalös snygging!!! Denna kille väcker stora varma känslor hos mig med sin otroliga kapacitet och sitt speciella humör. Dessutom har jag haft hans mormors fars, Levorino, syskon i pass när jag arbetade i Frankrike, de hade även de en enorm kapacitet men ett speciellt humör. Det kan utan tvekan bidra till min kärlek till denna häst.

Han påminner mig en del om en annan fransman som låg mig varmt om hjärtat, General du Lupin . Det finns inte många hästar av den kalibern. Att vid elva års ålder och tjugotvå miljoner intjänat fortfarande springa av banan innan start samt fortsätta ett varv till efter att ha vunnit ett lopp och göra detta i full fart, bara för att det inte går att ta i honom. Detta vittnar om riktiga hästmänniskor som har ork och tålamod att arbeta med såna individer och låta oss få njuta av dem på tävlingsbanan.

Fram för fler karismatiska fransmän på banan, de ger oss många oförglömliga stunder.

Bandy mitt i sommaren

Nu för tiden så kan man inte riktigt lita på årstiderna och dess sporter, fotboll och hockey spelas ju nu samtidigt. När jag var lite så var fotboll en sommarsport och hockey en vintersport det var bara trav som var en "åretrunt-sport". Nu med "bandylador" och konstgräs så är det inte längre så som det var när jag var liten. Här i Bollnäs har i veckan en riktig bandy bomb briserat, två spelare har gått från Edsbyn till Bollnäs.

Det är herrar Hellmyrs och Törnberg som lämnar Edsbyn för vårt kära Sävstaås. Vi hälsar dom välkomna och hoppas på en ny lång härlig säsong, lite längre än det varit nu de sista två åren, det vill säga att vi skulle vilja vara med i slutspelet. Härligt när det rörs om i grytan =)

Vackra Jämtland

Nu sitter jag här nyss hemkommen från en tur i ett oändligt vackert , men blåsigt Jämtland. Jag har idag tillsammans med Christer vår syo-konsulent varit till Östersund för att hälsa på mina kära kontaktelever samt skriva in dessa på arbetsförmedlingen.
Vår lilla turné började i Brunflo på Sörbygården, där vi har en elev,ett ställe med islandshästar, bed & breakfast, grillstuga, konferensanläggning och en del annat smått och gott. Sörbygården ligger bedövande vackert i sluttningen ned mot Storsjön, gå in på deras hemsida och se.
Nästa anhalt var hos Östersunds egen goa glada komettränare Malin Löfgren , som har en väldigt lovande häst i rixsallsvenskan, besök gärna hennes hemsida och kolla hur det går,där vår nästa elev på listan befinner sig, där hade stallkatten nedkommit med kattungar under natten. På stallbacken träffade vi även Jan-Ivan Eriksson som bor inne på Östersunds stallbacke och är Malins stallgranne.
Den sista eleven träffade vi på HSB där han arbetar som fastighetsskötare, vilket han stortrivs med. Efter det var det dags för lunch och senare ett besök på arbetsförmedlingen. Resan har gått jätte bra och Jämtland och Östersund är allt bra vackert.

Svininfluensa i Bollnäs???

Nej allvarligt talat, det är nog ingen fara, jag har varit lite under isen några dagar fast jag är ganska övertygad om att jag drabbats av en vanlig enkel vårförkylning. Men den skall nog ge med sig i helgen, eftersom jag har en plan att gunga bort den. En hängmatta är ett planerat inköp å det snaraste, men eftersom renoveringen pockar på i princip all vår lediga tid så vet man inte när en resa mot Gävle kan bli av. Därför kände jag att hammocken som varit med sen sambons barnaår och med tiden blivit tämligen luggsliten trots allt får vara med en stund till. Jag känner ett enormt behov av att gungande i solen ta mig igenom veckans nummer av den eminenta travtidningen som dimper ned i brevlådan två gånger i veckan. Så om min lilla vårsnuva har det minsta anlag för sjösjuka som har den snart lämnat mig. Jag lovar att meddela om förkylningar klarar av när omvärlden sätts i gungning.

Nu i helgen stundar på lördagen V-75 i Rättvik, och tyvärr kan vi inte heller denna gång närvara, golvet pockar på en sista arbetshelg, men som tur är har vi ju TV:n. I brist på bröd så får man ju som bekant äta limpa, och limpa är ju oändligt bättre än barkbröd, så varför gnälla. Sen på söndag så är det dags för Oslo Grand Prix och Triton Sund igen.

Hur ett äppelträd kan ge livskvalite

Att äppelträd kan höja livskvaliteten det känner vi till, allt från själva frukten, äppeljuice, äppelkaka och vaniljglass och till den gudomliga drycken från Normandie. Den dryck som Jamains skötare och fader till den tränare jag arbetade åt i Frankrike samt hovslagaren på Grosbois, såg som sitt kall att lära mig älska, behöver jag säga att han lyckades väl med sin uppgift. Jag är ett stort fan och en sann älskare av calvados, efter en del enträgen träning och viss enträgenhet. Vad gör man inte för att skaffa sig en livslång kärlek.

Liten har dock en annan uppfattning om hur ett äppelträd kan användas för att höja livskvaliteten, man kan grundligt klia sig med hjälp av trädet över hela, och då menar jag verkligen hela kroppen. Som sagt, det finns olika sätt att uppskatta samma saker.

Grattis till Calvados Crane som gjorde sin första start på Hagmyren idag och samtidigt passade på att ta sin första seger, alltså, fortfarande obesegrad. Ja, vad annat kan man förvänta sig med ett sådant namn, det förpliktigar.