Gårdagen var faktiskt lite som barndommen, styltor, fotboll, kusiner, fika, skratt och umgänge. Undrar om våra somrar på Erik-Ers har något att göra med att de flesta av oss kusiner kan gå på styltor, en liten bit i alla fall. Eller om det ligger till grund för varför alla vi kusiner är särskilt svaga för ostkrokar, helst sega sådana.
Detta är en blogg som berättar om livet för en människa som i unga år drabbats av en åkomma som ej tycks gå över med åren, och det har gått rätt många. I min ungdom blev jag hästbiten och det verkar inte ge med sig...
måndag 22 juni 2009
Vilket skojigt släktkalas.
Igår var det alltså dags för årets släktkalas i Erik-Ers i Herte, som kuriosa så kan jag nämna att Bollnässtugan på Skansen även den kommer från denna by. Vi är många barn som tillbringat en del av sommarlovet hos morbror Lennart och moster Carina, jag minns inte att jag någon gång frågade om jag fick komma men vi får hoppas att vår kära mor skötte den detaljen. Vi var ofta där fler åt gången eftersom det var roligare, i alla fall för oss barn..JPG)
.JPG)
Här på gården finns allt man kan önska sig, lekstuga, badbrygga, kor, häst och världens snällaste moster och morbror, gissa om vi trivdes och om vi har underbara minnen härifrån..JPG)
.JPG)
Gårdagen var faktiskt lite som barndommen, styltor, fotboll, kusiner, fika, skratt och umgänge. Undrar om våra somrar på Erik-Ers har något att göra med att de flesta av oss kusiner kan gå på styltor, en liten bit i alla fall. Eller om det ligger till grund för varför alla vi kusiner är särskilt svaga för ostkrokar, helst sega sådana.
Gårdagen var faktiskt lite som barndommen, styltor, fotboll, kusiner, fika, skratt och umgänge. Undrar om våra somrar på Erik-Ers har något att göra med att de flesta av oss kusiner kan gå på styltor, en liten bit i alla fall. Eller om det ligger till grund för varför alla vi kusiner är särskilt svaga för ostkrokar, helst sega sådana.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar