lördag 28 mars 2009

Tjoho!

Idag var det dags igen, mer snö hade kommit under natten. Nu ger jag upp och skall sluta gnälla, för är det något jag inte kan göra något åt så är det just vädret. Kanske är det så att jag får en liten snömängd varje gång jag gnäller, just bara för att jag gnäller. Ibland undrar jag när i ens liv det dåliga vädret inträder, för när jag tänker tillbaka så vill jag inte minnas att jag tyckte att något väder var särskilt dåligt när jag var liten. Snö innebar roliga lekar och regn innebar hoppning i vattenpölar och stampning i lersamlingar till gummistövlarna nästan fastnade, minns ni känslan. Jag vet inte om vuxna är surare eller om det görs för få galonbyxor för vuxna, man kanske skulle prova någon av dessa aktiviteter som vuxen, få se om det är lika kul nu. En sak som man bör skynda sig med ifall man känner för det är att slicka på ett spett medan det är kallgrader =), det gjorde jag i princip daglidags när jag var liten, fast det gick bra eftersom jag slickade på vårt broräcke i järn och mamma såg mig från köksfönstret och kunde skynda till undsättning med varmvatten.

Dagen idag är annars en bra dag, flickorna äter nu sin lusernpellets utan att knorra, stockarna i vårt kommande kök är på plats och jag är bjuden på middag ikväll, med andra ord finns inte mycket att gnälla över om vi struntar i att gnälla över vädret.

1 kommentar:

Brita sa...

En gång, i Assisi i Italien, var jag med om ett riktigt ösregn och jag blev som ett barn. Jag var precis dyngsur så det fanns ingen som helst anledning att skydda sig för ytterligare väta. Då stod jag i vattenpölar och hoppade som en liten unge. Och jag var ändå i 50-årsåldern då. Det är inte lika roligt i kylan här. Men jag har också bestämt mig att det får räcka nu. Det hjälper inte ett dugg att klaga.Så det är bara att gilla läget. Vi har fått bort det värsta från gården och nu är det varmgrader så det smälter nog en del.
Kram