Snart åker vi österut

Nu är det tid att städa, packa, introducera djurskötare med mera, för på lördag så styr vi kosan österut, till pärlan Åland i mitten av östersjön. Då byter vi ut detta, mot nya vyer.
















Nu skall vi tillbringa en vecka med att bada, cykla, fiska, kasta pil, lösa korsord, läsa böcker och spela sällskapsspel. Inga tyngre göromål blir det kommande vecka, det tyngsta blir nog ungefär att forsla mat och dryck till munnen. Det skall bli så skööööönt at bara göra ingenting i en hel vecka.

Emelie kommer att bo här med våra fyrbenta vänner och pyssla om dom, det känns skönt att ha någon som bor här med de små liven och håller ett öga på dem. Fiffan får en veckas semester hon med, det är hon värd efter en tuff vår och sommar. Sen får vi hoppas att vi kan ta tag i allting med nya krafter framöver.

Vår "dalahäst" har sprungit nytt rekord

I måndags var vi till Rättvikstravet och startade Fiffan igen. Det var ju som sagt kort distans och startbil. Och Vid provstarten bakom bilen så körde Peter upp henne bakom vingen och Fiffan visade vilken klok och förståndig tjej hon kan vara och brydde sig inte ett dugg utan sprang där bakom och tyckte det var helt okej.

Vi var nu med vår nya metod (kedjegrimskaft) ute och gick en hel del eftersom det var så varmt och det svalkade mest i skuggan och när vinden fläktade, men det var onödigt varmt, tyckte i alla fall jag. När det var dags för loppet så blev starten uppskjuten på grund av materialfel, men även då tog Fiffan fram sin lugna sida. Ja, det förstås, Peter, kusken var klok nog att köra där det var som lugnast och dessutom inte alls bråkade med henne så hon trivdes bra med sin nya kusk. När starten gick så bar det iväg i "toktempo" 1,10,0 första femhundra metrarna, rena elitloppstempot, för att vidare gå undan av bara hejsan, 1.13.0 första tusen metrarna. Fiffan fick efter tredje spår genom första sväng en bra resa i fjärde spår invändigt, men med denna hårda öppning så fick stackars Fiffan mjölksyra ända upp i öronen och var först utan pengar. Men nu har vi provat startbil och fått lite tempo i benen. Vi anmäler vidare och kommer igen med nya krafter. När det gäller de nya skydden och det elaka såret så fungerade allting alldeles utmärkt.

Efter avslutat värv så gick vi och fick oss lite mat och Christer bjöd mig på fika (tack för fikat Christer), kaffe och en chokladboll smakade underbart i skuggan på uteserveringen, innan det bar av hemåt igen i sommarnatten.

Näst intill onödigt trevlig tillvaro

På fredagen ringde våra grannar en bit bort, Jonke och Karin och undrade om vi ville följa med ut på deras flotte en tur runt sjön. Vi var inte sena att tacka jag till erbjudandet, vi packade en del trevliga saker att inmundiga under turen och cyklade iväg. Kvällen var underbart varm och skön, temperaturen låg runt 28 grader och sjön låg blank när vi i sakta mak tog oss runt sjön. Vi träffade många bekanta på vår väg som likt oss njöt av den sköna sommarkvällen. Detta var en strålande uppladdning inför lördagen.
Lördagens V-75 tävlingar inleddes med Tor och hans ägare och kusk Katarina som är ett otroligt stiligt ekipage som varit med om mycket här i världen, forbonderesor, bad/grillturer med familjen och som här uppvisningar och invigningar. Sedan var det dags för ardennergalopp. Det är trevligt att det anordnas en del att underhålla sig med innan tävlingarna och värmingarna kommer igång och man sitter där i solen och väntar. Dock inträffade en liten malör innan tävlingarna, jag fastnade med mina shorts i stolen och ritsch så var halva bakdelen blottad, hoppsan!!! Jag satte mig ner i stolen, eftersom jag då inte blottade min akterdel och funderade hur man skulle lösa detta problem. Efter en stunds funderande så ringde jag till Karin som vi åkte flotte med kvällen före, och tänka sig, jag hade sådan tur att hon inte åkt ännu och hon hade den stora vänligheten och svänga in hos oss och hämta en kjol, och därmed rädda min dag. Tack Karin!
Tack vare att jag nu hade en representabel klädsel så kunde vi nu gå över till stallbacken och träffa våra vänner samt agera gratisätare då det bjöds på förtäring hos både tränare Tomas Pettersson och Peter Eriksson. Sedan var det dags för travtävlingar. Hela Bollnästravet var fyllt till bredden i värmen, 37 grader i skuggan. Trots den oerhörda värmen så blev det nytt publikrekord, 7 700 personer hade sökt sig till vår lilla bana.















Dagen bjöd på fina tävlingar och ett härligt arrangemang.
Tomas vann två lopp, vilket lyfter hemmapubliken lite extra. Grattis Tomas och alla omkring, särskilt Mirran. Väl hemma igen så gällde det bara att ta sig till vattnet så fort som möjligt för att svalka av sig , det var det fler än oss som gjorde, så vi träffade ett gäng där som vi även träffat på travet. En härlig dag var det igår =)

En eldig kvinna som förbereder yttligare Dalatripp

Här kommer en hälsning från en eldig kvinna som igår njöt av en underbar sommardag på Kolbotten, badplatsen jag varit på sedan barnsben. Hade jag idag varit begåvad med en brandvarnare på ryggen så hade den larmat för länge sedan. Så idag ägnar jag mig åt inomhusaktiviteter och lite pyssel i tvättstugan (Fiffis tävlings-, transportbandage och täcke) och sedan skall jag gå till stallet och tvätta selen och gå igenom alla hennes skydd. Vi fick ett elakt skavsår efter bandaget på höger bakkota i sista starten så nu har vi sårvård av den högre skolan inför måndagens start.

Jo ni läste rätt, på måndag åker vi till Dalametropolen Rättvik igen, det börjar nästan bli en vana, detta är den tredje måndagen i rad som vi styr kosan mot Rättvik. Denna gång är det startdags igen, distansen är 1 640 meter och loppet startas med autostart. Vi fick spår sju och Peter Eriksson kör. Det kanske inte är en ultimat distans för min tjej och spåret är kanske inte det bästa, men det skall bli intressant och prova henne bakom bilen, kanske risken för startgalopp blir mindre. Vi skall dessutom åka iväg idag och köpa nya gamacher (skydd till bakbenen) som går lite längre ner (speedcop) få se om det eventuellt är bättre, vi skall även inhandla nya tussar till ryckhuvan vi provade senast och som verkade fungera som önskat.

Och imorgon mina vänner gäller det att vara på topp för då är Bollnästravet värd för V-75 tävlingarna. Då kommer vår stallbacke att fyllas till bredden med underbart fina hästar och en massa vänner som man bara träffar lite sporadiskt vid travovalen, oj, vad roligt det skall bli.
Ha en trevlig helg och om ni inte är i Bollnäs så följ med evenemanget på TV, man vet inte ni kanske jag mår bra av en dags inomhusaktiviteter.

Fiffan har tjänat sin första slant

Igår var min älskade häst alldeles underbar. Vi lastade in henne i Bollnäs för att göra den 13 mil långa resan till Rättviks travbana. Hon bråkade lite i början av resan men lugnade sedan ner sig och skötte sig resten av tiden. Väl framme i Rättvik så provade jag att gå med henne med hjälp av ett kedjegrimskaft i munnen, tidigare så har jag inte riktigt hunnit med eller kunnat riktigt bestämma var vi skulle ta vägen, men med det här grimskaftet och kedjan i munnen så gick det alldeles utmärkt. Så vi tog oss en promenad där på stallbacken och såg oss omkring, vi gick och mös i solen i lugn och ro. Äntligen!!! Det var så trevligt så vi tog oss en tur till i omgivningarna innan det var dags för värmningen.

Sedan var det dags att värma, även efter värmingen tog vi en liten promenad i solen så min vän fick pusta ut ordentligt (vi startade i sista loppet så vi hade gott om tid). Då var det dags för själva huvudpunkten, loppet. Det är då man undrar varför man utsätter sig för liknande situationer, pulsen ligger runt 200 och knäna skakar, och själv står du på behörigt avstånd och är fullständigt maktlös inför situationen. Starten gick och Fiffan galopperade inte utan fick ett fint lopp i tredje par invändigt, luckan kom en bra bit in på upploppet och hon tog en femteplats. Hon skötte sig exemplariskt, både i loppet och i övrigt. Så nu känns det väldigt roligt inför framtiden när vi trivs och har trevligt både folk och fä. Så nu kan vi åka ut tillsammans och se oss om här i världen.

Se upp världen här kommer en laddad Cizzi Run K. (som är hennes "riktiga"namn).

Grattis till segern i stochampionatet !Grattis till Örjan, Hultman, skötare, Travkompaniet, uppfödare och alla i kretsen kring denna underbara dansös till travhäst. Vi hoppas alla att hon får vara hel och frisk i framtiden så vi får njuta av henne i många år framåt.

Esterias barnbarn på Hagmyren

Det här är Bambis Victory, ett femårigt sto efter Bambi Zet och således barnbarn till Esteria. Vi var och tittade på henne när hon kvalade i Hagmyren i tisdags på tiden 20,4. Hon såg fin ut och är nu hos Per Linderoth, Bergsåker i träning. Per hade även med sig en treåring vid namn Nimble som vann på fina tiden 15,9, visserligen autostart men ändå, håll ögonen på den hästen som här gjorde sin tredje start i livet. Med i samma lopp var även Bambi´s Comet, en treårig son till Bambi Zet. Cometen inkom som tvåa bakom duktige Nimble, Cometen gick nytt rekord även han och landade på fina 16,4. Han befinner sig hos Hagmyrens Per-Åke Holmsten i träning. Det var alltså två fina hästar vi fick se på Hagmyren. Så grattis till Ritva och Per-Erik som förhoppningsvis har en mycket trevlig sommar att se fram emot. Nu stannar vi på hemmaplan några dagar och går på trav på vår hemmabana. Ha en härlig dag!

Rättvik igår och Rättvik nästa måndag med

Här är Rättviks dalahäst som vi var och tittade på igår kväll. Det var en strålande kväll sånär som för en liten stund när himlen öppnade sig och regnet fullkomligt öste ner. Och det är väldigt roligt att besöka en travbana en helt vanlig måndagkväll och det är fullt med folk.

Nästa måndag är det dag för Fiffin att följa med oss till Rättvik och starta, hon kom med från spår ett, så nu sätter cirkusen igång igen. Fixa utrustningen, smörja selen, sömma om skorna (särskilt nu när hon har sulor runt om), ringa kiropraktikern, massera och tusen andra saker, allt detta för ett lopp som tar ca: 2min 30 sek. Roligt och pirrigt känns det inför starten, hoppas bara att hon går felfritt alltså inte galopperar.

Nu är det rent i stallet

Nu kommer jag att publicera några "före och efter" bilder på stallet. Det tycks som ett riktigt hästjobb att tvätta och måla stallet varje år, och det är med det som med många anddra saker. Man gruvar sig omåttligt i förväg sen så är det ändå värt allt slit när det är klart och man vet att det håller sig skapligt ett år framåt.














Detta är alltså "före" bilderna den till vänster är Litens box och den till höger speglar Fiffans grafitti som hon gillar att skapa med mulen. Och så här ser det ut nu.















Jag anmälde till Bollnästravet på fredagkväll, Fiffan var tredje reserv, tyvärr var det bara två reserver som kom med =( Men imorgon anmäler vi igen, skam den som ger sig. Phyleos som ni stiftat bekantskap med tidigare i min blogg som Fiffans träningskamrat kom med på Bollnäs.

Men nu tar sambon och jag semester och far till Rättvik och tittar på trav ikväll. Imorgon åker vi till Hagmyren och spanar in Esterias barnbarn, Bambis Victory, som skall kvala och Bambis Komet som skall starta, vi håller tummarna för dem imorgon.

Livet är en dans...

I morse innan dimslöjorna lämnat bergen så var det dags för årets Hälsingehambo att starta upp så smått. Detta var mitt första besök på vår turistattraktion, tack vare att min kära arbetskamrat Siw skulle delta i dansens virvlar. Så jag hämtade Emelie en annan arbetskamrat klockan halv sju i morse, ja jag vet, det är väldigt tidigt. Vi träffade Siw på parkeringen och fick lite matnyttig information inför vårt hambobesök sedan gick vi in på området för att se oss omkring och att avnjuta en riktig "fäbodfrukost".

Uppe på tunet delades nummerlappar ut och dansare såväl som besökare avnjöt den delikata fäbodfrukosten som bestod av olika filsorter, olika sorters sylt, flingor, bröd av alla de slag samt ost och skinka toppat med både get- och ko-ost, till detta fanns det drycker av alla de slag. Det kom ett mindre duggregn som gav med sig snart nog, som tur var, och därmed inte ställde till några större problem för dansarna på åkerns gräs. Klockan åtta var det dags för defilering av dansarna vilket föregicks av troll och älvor och fauner som dansade bland dimslöjorna i den näst intill magiska morgonen.

Dansarna bjöd på en färgsprakande, vacker och gripande morgonstund. Och med detta i ryggen så kändes det helt okej att åka hem och ta tag i högtryckstvätten och sätta igång med rengöringen av stallet. I morgon skottar vi grus i arla morgonstund innan vi åker på trav och avnjuter en stund av vila och trevlig samvaro.

Nu öppnar vi propositionerna igen

Igår var det återigen dags för Fiffan att gå ett provlopp med ny balans kreerad av kusken och sedermera av hovslagaren och mig. Och tro det eller ej, men det blev betydligt mycket bättre. Så nu tar vi fram propositionerna igen och letar något lämpligt lopp sedan är det bara att hoppas att vi får vara med och tävla. I övrigt så gäller det att massera och pyssla om den lilla damen så att hon är i bästa författning ifall vi har turen att få vara med.

Annars så börjar sommaren närma sig med stormsteg, sambon jobbar sista dagen imorgon, vi börjar arbetet med stallet på lördag, det känns välkommet och skönt. Idag tar jag modern med mig och åker till Hudiksvall och träffar en doktor som skall kolla om min hörsel kan bli bättre så jag slipper säga "va" stup i ett, sedan väntar en lunch på Hagmyrens travbana tillsammans med min goda väninna Ulla. Kanske det också blir en sväng på staden i Hudiksvall för att hitta några trevliga och sköna semesterkreationer.

Grabbarna grus

Vi har fått hem en försvarligt stor grushög, detta för att vi nu skall till med vår årliga uppfräschning av stallet. Först skotta ur våra boxar som består av grus och ovanpå det torv, sen är det dags att starta upp högtryckstvätten. Sedan fylla på grus i boxarna och så en sväng med målarfärgspenseln. Men när det är gjort så är det okej i ett år igen, under dessa två till tre nätter så får flickorna bo ute.Grushögen är inget jag jublar över, men det gjorde grabbarna grus. Det är hovslagarens söner, och dom jublade över grushögen, tänk vad skojigt det kan vara med en hög med grus. Jag kan säga att barnvaktssysslan var tämligen enkel med hjälp av gruset, kan varmt rekommenderas =) Killarna hade inga problem med att pappa var upptagen med annat. Det enda man behöver tänka på det är att barnen har nakna fötter samt att man "grusar av" dem efteråt, det kan vara på sin plats med ett löfte från modern med eftersom man nog inte får bort allt grus.Så imorgon är det dags för nästa test, har vi hittat rätt den här gången, har vi kommit till rätta med genomtrampet. Det skulle ju vara roligt om vi kommit närmre den rätta balansen. Rapport kommer efter morgondagens prov.

Skofreaket Fiffan

Fiffan har blivit något av ett skofreak, hon byter skor ideligen och hela tiden. Idag var det dags att testa balansen vi satte på i veckan. Det visade sig att hon trampar igenom bak det vill säga att när hoven slår i banan så slår även baksidan av kotorna bak i. Tomas vår kusk låg på alla fyra bakom Fiffi på gången och kollade när han kommit in efter jobbet. Så i veckan skor vi om igen, Tomas hade några intressanta ideer så dessa skall vi prova nästa lördag. I övrigt så tror jag att hon håller på att komma ur sin tonårstrots och är på väg att bli en mogen ung dam. Hon har blivit mycket lugnare och trevligare att hålla på med, lättare att lasta och lugnare att köra.

Efter jobbet så fikade Fiffan på sitt hö och sitt vatten, medan vi kalasade på kaffe och fikabröd. Vi var ett skapligt gäng som fikade och hade mycket trevligt på vår nymålade altan på travbanan, och blomlådorna sattes på plats idag, nu är det bara en ampel som fattas, men den är på gång.

En dag bland älgar och träd

Idag har jag tagit min mor och min syster på en "hemlig tur". Detta innebär att det finns ställen jag vill besöka, men ingen vill följa med mig. Men jag har gjort den briljanta upptäkten att om jag bjuder mina nära och kära på en "hemlig tur" så följer dom gärna med. Ifjol gick turen till lindskogen i Lindefallet som är Sveriges nordligaste lindbestånd. Därefter intog vi en delikat middag på Borka brygga. Och denna tur föll i god jord, så i år var den "hemliga turen" välkommen. Och detta år var det dags att börja på Kybacka älgpark, beläget cirka 2 mil från Gävle. När vi kom fram tog vi en kaffe och ostgiffel för att fylla på krafterna inför mötet med skogens konung. Sedan kom guiden och hämtade oss.

På väg in genom grindarna till älgarnas hägn var spänningen stor, skulle vi få se någon älg, kanske rentav trillingarna som fötts i parken och deras mor, eller i alla fall kon med två kalvar, kanske Dennis, den stolte fadern vars horn från tidigare år vi sett inne i byggnaden.

Vi smyger fram i skogen och spejar in i snåren, var är älgarna, ser någon någonting.

Se där, inne bland träden står han och kikar blygt fram, han är inte på humör att komma fram till oss idag, inte ens fast guiden lockar med banan som tillhör hans favoritgodis. Men han har det inte så lätt för dagen, han är aningen utstött av sina två fruar som inte vill ha honom i närheten nu när kalvarna är så unga, fyra respektive sex veckor. Efter mötet med den ståtlige Dennis smyger vi vidare genom skogen, och se där , mellan träden kan man skymta något som rör sig, efter en stund konstaterar guiden att det är fyra djur som rör sig inne bland träden. Det är kon Klara med sina trillingar, men hon ger sig iväg ifrån oss. Men Klara går iväg till mathinken och tar sina småttingar med sig, det tackar vi för, där finns nämligen inga träd.

Efter besöket på älgparken så styrde vi kosan mot Valls hage som är ett arboretum: Arboretum (av lat. arbor "träd") en vetenskapligt ordnad beståndsplantering av träd. I Sverige förekommer arboretum som drivs av offentliga medel, ideella föreningar och privatpersoner. De två första alternativen är som regel tillgängliga för allmänheten medan de privata arboretum som finns är tillgängliga enligt reglerna i allemansrätten. Valls hage anlades 1956 och där finns 200 olika trädsarter och ett 40-tal olika buskarter samt ett rosarium. Det är en underbar miljö där vi intog vår lunch.

Mina favoriter bland träden är den ståtliga ornäsbjörken, som vi kommer att plantera som ett vårdträd på min kära Esterias gravplats.

Men det mest magiska och det absolut häftigaste träden i detta arboretum är definitivt ormgranen, det är en mutation av vanlig gran, de har exakt samma DNA men ser inte alls lika ut. Ormgranarna har "inga grenar på sina grenar", det låter konstigt men grenarna ser liksom ut som ormar som hänger ner. Mina bilder ger inte detta fenomen rättvisa, men får ni någongång möjligheten att få se en ormgran så ta chansen.

Energigivande

Igår samlade jag rejält med energi ute i solen i den svenska sommaren och hade en underbar stund. Efter att skött om hästar, tvättat, städat och stått i så fick jag några timmars ensamtid innan det var dags för hovslagaren att göra entre och sedan bära iväg till affären för att inhandla diverse förnödenheter. Då passade jag på att köra ett yogapass ute i det fria, taket bestod av en vacker sommarhimmel och yogamattan bestod av sommarens sköna gröna gräs.

Efter yogapasset tog jag en sväng i trädgården och pysslade lite med växterna som törstade efter vatten i värmen och njöt av livskraften. Sedan avslutade jag min sköna stund med ett nedslag i min "smultronskog" som ligger strax intill stallet och förser mig med livets goda under sommaren. Som vuxen plockar jag smutron alltför sällan, jag tar alltför sällan cykeln ut på en liten tur och ser mig omkring, det finns alltförmycket mål i min tillvaro. Några färre mål och mer tid för att upptäcka världen omkring mig skall hädanefter bli min melodi. Jag börjar redan idag och tar mig en tur till älgparken utanför Sandviken för att titta på älgar och förhoppningsvis klappa skogens konung. Ha en bra dag i sommarsolen!

Trav, målning och förvirring

I Tisdags var det trav i Bollnäs och tyngdpunkten låg på det svenska kallblodet, dagen kallas Hambodagen med bland annat Prinsessan Madeleines lopp. Jag hade dagen till ära besök av min kära vän Erik som skriver på Travnet och som skickar enormt fina bilder på hästar i nutid och hästar jag minns från barnsben, tack Erik. Dagen bjöd på strålande väder som gjort för att gå på trav i, jag guidade en grupp trevliga damer på travet och besökte stallbacken där Ulf Ohlsson bjöd oss på en vinnare i form av Love.
Hambodagen invigs naturligtvis med hambodansare som virvlar fram till tonerna av Hårgalåten, och legenden om natten när Hin Håle spelade för de unga dansarna till endast skallarna dansade runt på Hårgaberget berättas i högtalarna. Det är aningen annorlunda ekipage än det vi är vana att se på banan men lika mäktiga är de när de dansar fram till tonerna av fiolen. Prinsessan Madeleines lopp togs hem av en som till allas vår Järvsöfaks, nämligen, Järvsöviking.

Här har också ni chansen att njuta av Eriks fina bild av en fin häst.

På Onsdagen var det dags att återgå till vardagen, vår altan på travbanan hade fortfarande endast grundfärg, vilket det skulle bli ändring på nu. Därför träffades vi igen och gav oss i kast med pensel och färg, detta med underhållning i form av provlopp, live och en sändning på intern-tv från Solvalla, nu är det bara lite blommor och lite dukar som fattas sen så...Kanske det är dags för en invigningsfest =)

Ikväll skall Fiffan få nya skor, vi skall prova en ny balans. På lördag morgon så får vi sällskap av Emil med häst och Tomas är så snäll att han kommer in och provkör henne. Håll tummarna för att balansen blir bra, annars får vi ta hit Peter hovslagare igen, det är tur jag har en hel kartong med Dubbel-nougat i frysen som han tycker om.

Och som ni säkert lagt märke till så har jag lagt ut ett inlägg på Ordlös onsdag denna vecka, mitt i denna förvirrade vecka så hade det totalt fallit ur mitt minne att det är semester på denna aktivitet nu. Men man kan inte komma ihåg allt, så många lappar finns inte =)

Stockholm i mitt hjärta...

Allsång på Skansen hade premiär förra veckan, och ja, vår huvudstad är vacker (tack för hjälpen med fotograferingen B-M). Hitta fler vackra, tokiga, underbara...bilder hos Nejma i Marocko, och ordlös onsdag.