Lyckseletravet

I Lycksele ligger en travbana som endast har några tävlingsdagar och drivs mer eller mindre ideellt, det påminner mig om hur travet såg ut när jag var liten. Jag påstår inte att det var bättre förr men jag minns med sentimentalitet den tiden, det är liksom mer pengar och större enheter idag. Borta är snart amatören som sitter på sin stallåda och äter matsäck i glatt samspråk med en gelike på nästa stallåda. Men i Lycksele är travet lite annorlunda än en vanlig travdag på Solvalla.

Dock kanske vissa saker lämnar en del att önska, arbetsmiljön för dom som jobbar i dopingen och inskrivningen kan vara nåt sånt, denna dag var det kanske inte några problem men det finns ju andra väder än solsken.

Fast det förstås, en del kan ju njuta av en högt uppsatt position här i livet, som funktionären på taket.

Det var en trevlig dag på Lyckseletravet och trevligt att se travet kan upplevas i så många olika skepnader men att drivkraften överallt är densamma, kärleken till djuren, och att känslan inte skiljer sig så mycket mellan en vinnare på Lycksele och en vinnare på Vinncenes.