Ensam i världen...

Min väninna Jeanette drabbades av en tragisk händelse häromdagen, hennes inneboende Rydnings Stjerna, som bland annat lämnat Horgen Lotta, lämnade tyvärr sin nyfödda son (Järvsöfaks heter den stolte fadern) tolv timmar efter födseln (läs artikeln i lokalbladet). Mjölkersättning i all ära men en mamma är ju i alla fall en mamma, och gör så oerhört mycket mer än bara stå för maten. Efter artikel i lokaltidningen och annons i lokalradion så ringde Towa från Delsbo (Fredriksfors för att vara exakt), hon hade i sitt stall en fjording vid namn Hilma som mist sitt föl för en stund sedan men fortfarande hade juvret fullt med mjölk.

Sagt och gjort, fölet packades in i transporten och jag följde med som sällskap. Hilma var lite avvaktande och inte riktigt med på noterna till att börja med, men bara fölet funnit juvret så slappnade Hilma av och lät honom hållas. Man kan ju utan att förvånas förstå att hon blev lite misstänksam, en människa håller i en hov, en håller i näsan och en står och passar bakbenen, samtidigt som det kommer en främmande liten häst och tar för sig från juvret för glatta livet. Att man då blir lite fundersam är inget konstigt.

Efter ett telefonsamtal med vår vän Annika som besitter en oerhörd kunskap om hästar i allmänhet och deras fortplantning i synnerhet fick vi tipset om att göra en trevlig anrättning av Hilmas bajs och hennes mjölk, blanda detta och sedan smörja in fölet med. För att vara riktigt ärlig så har jag nog konfronterats med trevligare smörjor, jag vet inte om det berodde på smörjan, men Hilma blev lite lugnare efterhand. Det hela slutade med att Hilma följde med till Bollnäs och idag lördag (det var i torsdags vi åkte till Delsbo och hämtade hem Hilma) så tuttar fölet själv med Hilma uppbunden, men nu är grimskaftet långt och näsan och bakbenen fria. Hilma visar dessutom oro när hon förlorar fålen ur synfältet så detta kommer säkert att sluta lyckligt. Och det kändes inte helt fel att fölet som har en norsk mor och en norsk ägare fick just en fjording till amma, kan även hästar vara patrioter...