Nu är jag trött på det här med virus. Det är inte min dator utan jag själv som gått och burit på den envisaste virus jag någonsin råkat ut för. Jag trodde jag hade övermannat den men förra helgen fick den återigen övertaget. Jag har varit som Törnrosa halva veckan, men på torsdagen så var jag uppe igen och tillbaka på arbetet. Nu står det och väger igen, men jag vägrar och ge mig, och den här helgen har det inte varit något problem alls att hålla sig lugn, när termometern visar på -25.
Trots virusen så var vi ute och åt på krogen igår, det var min väna moder som undrade om vi var intresserade att följa, tack kära mor. Vi fick en otroligt god middag, bestående av carpaccio, pepparstek och glass till efterätt mmmmm, sedan fick vi en irish-coffe vi hemkomsten. Det var inte illa.
Förra helgen var jag på min "nästan" brors femtioårskalas, det var en otroligt trevlig tillställning med många glada, trevliga, vänner från svunna tider som jag inte träffar så ofta nu för tiden. Det är med glädje jag ser fram emot alla femtioåringars firande detta år, jag menar det är ju några jag känner. Själv tänker jag åka bort och fira, jag har haft mina fester vid 25 och 30 år.
Nu skall jag gå iväg och roa mig med tvätthängning för att sedan ta itu med matlagning, jag har ägnat dagen åt att arbeta med lite planering inför veckans arbete, men nu ger jag upp och tänker bara mysa på resten av dagen.
Vem vet, kanske fira ett VM-guld i bandy kanske =))) Det finns alltid anledningar till att fira.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar