Vintern rasat...

Nu hälsar vi våren välkommen med eldar och sång. Vädret är med oss om vi bortser från brandvarningar för torra marker. Vi får hoppas att alla tänker sig noga för innan de tänder brasan. Grattis till pappa som idag skulle fyllt år om han funnits med oss. Grattis också till kung Carl-Gustav som bjuder in svenska folket till slottet.

Ha en trevlig och varm valborgsmässsoafton allihop!

På fredag blir Fiffin en dalahäst.

Det ni ser på bilden är Cizzi Run K. som skall åka till Rättvik och deltaga i totalisatorlopp på Rättviks travbana på fredag kväll. Hon skall åka tretton mil i transporten hennes längsta resa hittills har varit två mil, man hon har mognat och blivit en klok och förståndig häst och med en höpåse som sällskap så skall det nog ordna sig.

Naglar skall tuggas, drömmar skall drömmas, selar skall smörjas, grejor skall packas. Ja, det är mycket att stå i fram till fredag. Sanning och säga så är starthästar bra för figuren, man äter lite mindre och vandrar planlöst omkring i högre grad, nervositet är bra mot en allför generös figur. Man kanske skulle skaffa några till starthästar inför "Beach 2008", men jag antar att det är försent och att det blir för stort hål i plånboken.

Vilken underbar tid.

Imorse så kände jag en saknad efter min väninna Bebban som jag vant mig vid att träffa regelbundet varje lördag morgon. När stallet var klart och luften fortfarande kändes lite kylig så tog jag mig en tur hem till Bebban för att få lite kaffe och titta på hennes nyfödda fålar. Ena riktiga sötnosar fick jag träffa, varmblodsfölet är Bebbans egen e. Dexter Frontline u. Haga Lotta ett riktigt charmtroll.

Efter morgonkaffet hos min väninna så bar det av hemöver för att ta itu med det sista i trädgården. Kratta det sista och ställa fram lite trädgårdsmöbler. Så nu kan jag vila middag i min älskade hammock igen. Dagen har varit helt underbar, årets första shortsdag men det kommer fler, om vi skall få de vinterbleka benen lite färggrannare. Och nu ligger det cirka sex månaders trädgårdtillvaro framför oss, det känns helt makalöst härligt.

Sambon har under dagen varit på en annan nivå, nämligen en nivå högre. Och för att visa mig vad han håller på med eftersom jag inte vågar mig upp till denna nivå så knäppte han detta kort. Vad han håller på med, ja det kan man fundera över, men fortsättning följer i projektet.

Det närmar sig!

Oj,oj,oj, det kan vara så att det är dags för start snart nog. Fiffin gick en hyfsad tid i provloppet i onsdags men har blivit lite sliten efter det tuffa schemat som varit den senaste tiden, men det hade vi på känn. Man måste ju "trycka på" litegranna för att komma ner lite i tider. Nu anmäler vi på måndag morgon och hoppas hon får vara med.

Under tiden så väntar en ganska trevlig tid för Fiffi, en tid med massage, kiropraktor, lite lugna pass i skogen hemma samt pyssel och trivsel. Vi skall vila henne i form den sista tiden och få henne riktigt på tårna och känna sig som hon ätit tigerkött och taggtråd den senaste tiden. Håll tummarna för att hon kommer med i loppet och att hon får ett någorlunda spår.

Livet på en pinne

Man kan tro att fåglarna i detta bo har det som livet på en pinne, vad hittar man mer i vår värld, gör ett besök hos Nejma i Marocko och se dig omkring.

Där satt den eller vad var det ...

Ja, det känns som man kan använda i princip vilken klyscha som helst. Men hästen var väldigt bra, han vann ohotad.

Känner du igen bilden? Ja, jag tänkte väl det, den första april låg den ute på bloggen första gången. Hästen på bilden heter Kick Back, och idag gav han fem gånger pengarna, förmodligen kommer han att ge lägre odds framöver.

Det var en kylslagen kväll på Bollnästravet, när solen går i moln och vindarna sveper in, ja då gäller det att man inte lämnat långkalsongerna därhän. Travet däremot var denna kväll av hög kvalitet och det värmer ju.

Vi som har en bit kvar till kvällens nivå kommer igen i provloppen på onsdag kväll, men , men, optimister som vi är så fortsätter vi oförtrutet med våra fyrbenta vänner.

Lyckliga systrar

Liten verkade mycket lycklig över att komma hem, hon for omkring i fyrkut, hoppade och slog i yster glädje i morse när vi släppte ut henne i hagen. Det var nog lite tur att Fiffin skulle åka in och gå banjobb idag så att de två inte fick chansen att busa tillsammans.

Fiffin kändes fin i ett 1.25 jobb idag, sambon fick verkligen använda sina armmuskler. Vi provade startselen och alla nya skydd idag, både knäkappor, senskydd och gamacher och det blev inga skavsår eller att hon gick på sig utanför. Jag vet inte om det är muskler eller något annat men vi fick ändra i princip allting på selen, vi fick släppa på de flesta spännen, jag hoppas det är muskler, annars får vi kanske prova GI-metoden på Fiffin.

Sen när vi kom hem så släppte vi ut de två systrarna tillsammans i deras hage, då talar vi lycka och glädje. Syskonkärlek när den är som bäst, någon att ha vid sin sida, någon som kan hjälpa till att klia där man själv inte kommer åt och sist men inte minst, någon att umgås med och dela både glädje och sorg med. Att få Liten att äta verkar inte bli några problem, hon är sugen mest hela tiden och håller koll på krubban, höpåsen och hinkarna. Med andra ord, det känns bara bra när det gäller hästarna, det är snarare att man känner sig snål mot Liten som dock får ta det lite lugnt med upptrappningen av maten.

Äntligen hemma

Nu har vi äntligen fått hämta vår sjukling från djursjukhuset. Det känns mer än lovligt skönt att ha alla omkring sig igen, en enorm lättnad. Det första Liten gjorde när hon kom tillbaka till sin box var att genast köra ner mulen i krubban och kolla om det fanns något ätbart där, så härlig syn. Det är värre för sambon och mig som vant oss vid att äta på Gävle bro en gång i veckan, hur gör vi nästa vecka då???

Nu står transporten packad och klar inför morgondagens drabbning. Vi skall köra fort tillsammans med Beate och Torinos Mali (syster till Miss Pilaar, mamma till Bobtail) och prova ut all startutrustning och alla nya skydd. Fiffins massör/kiropraktor Tommy var här igår och checkade läget igår. Hovslagaren är på gång innan onsdagens provlopp. Håll tummarna!

En stor godnattkram till er alla, sov så gott!

Äntligen

Efter tio långa dagar av oro och några dagar av fruktansvärd ovisshet så skall vi nu äntligen få åka till Uppsala och hämta hem Liten. Det känns underbart att få hem henne för att pyssla om och skämma bort henne. Vi pratade idag med Susanne Demmers veterinär på Ultuna som även tillverkade Liten för elva år sedan på Västerbo stuteri, ganska precis med för den delen eftersom Liten är född den 25 maj 1998. Hon kommer att få med sig specialfoder hem och vi kommer att få ta prover fortlöpande en stund till allt är fullt bra.

Provloppet med Fiffin igår gick efter planerna så nu skall vi balansera om och prova ut all utrustning till nästa vecka då vi kör provlopp igen. Igår deltog vi i loppet som går efter tiden 1.23-1.27 och ingen fri körning, nästa vecka blir det 1.25-1.30 med fri körning de sista 500 metrarna, detta för att hon skall få gå en spurt och prova på lite snabbare farter. Sedan får vi se om det känns startklart eller om vi behöver finslipa lite till.

Vi är på gång, vi är laddade, vi är...

Det ser kallt men lovande ut, se mer av världen hos Nejma i Marocko

Provlopp

Imorgon är det dags för Fiffins första provlopp den här säsongen. Jag hoppas att hon ser fin ut då jag hittat ett passande lopp till henne. Liten repar sig nere på Ultuna och vi hoppas att hon får komma hem till oss snart. Håll i hatten ifall du är i närheten av Bollnäs och Fiffin är fin annars kanske den försvinner i fartvinden. =)

En lååååångsam och luuugn helg.

Den här helgen har den stormiga veckan tagit ut sin rätt. I lördags morse så körde vi fort och Fiffin den lilla luringen "frihjulade" runt på 1.28 och kom in med 84 i puls och här hade vi dammat av sulkyn och tagit med med tanke på den stundande tävlingssäsongen, men Fiffin drog oss vid näsan och tog inte ut sig den dagen. På kvällen besökte vi en av stadens krogar och inmundigande en utsökt middag, detta gjorde vi i sällskap med ett tiotal av våra travvänner. Det var en mycket trevlig kväll i glada vänners lag. Det blev en tidig kväll i säng, mätta, glada och nöjda.

Idag har vi inte gjort många knop bastat, vilat, skött djuren och nu stundar en tid framför TV:n och travet samt en söndagmiddag med lite extra. På onsdag tar vi med sulkyn och Fiffin in till banan, men då lämnar vi henne i händerna på T.P och anmäler till provlopp, skam den som ger sig.

Liten äter hö

Idag fick vi ett telefonsamtal från Litens nya skötare som jobbar på Ultuna. Det är en jättetrevlig tjej som verkar bry sig riktigt mycket om Liten, hon har enträget försökt truga i henne äpplen, morötter, havre och annat smått och gott. Idag var hon nöjd och glad för Liten stod och åt ur ett hönät dom hängt in så nu har hon börjat äta lite igen men hon får fortfarande dropp. Men hon är tydligen sitt allra charmigaste jag nere i Uppsala för dom berömmer henne mycket och tycker hon är snäll och trevlig och att hon är "oförskämt pigg" för att vara så sjuk.

Jag hoppas jag får se denna vy snart igen både vad gäller en rund och välmående Liten och inte minst en skön och grön hage.

Nu skall jag gå ut och mocka och skämma bort vår kvarvarande häst med något gott. Efter det skall jag åka på vattengymnastik innan jag äter räkor och tar mig ett glas kylt vitt vin. Men det blir en tidig kväll eftersom vi har träff på travbanan imorgon och skall köra fort vi åttadraget. Det skall bli roligt att åka in imorgon och prova Fiffin framför sulky dessutom tror jag att Fiffin tycker det är trevligt att träffa några andra hästar nu när hon varit själv några dagar. Trevlig helg på er allihop!

Krisen är över

Nu är läget stabilt för Liten. Hon är fortfarande sjuk men krisen är över. Det var tur vi åkte ner när vi gjorde eftersom hon var väldigt illa däran, det kan vi tacka vår duktige veterinär Öivind för som såg det alvarliga läget. Liten blir kvar nere på Ultuna tills dom hittat felet och hon har repat sig. Jag var väldigt orolig för hur Fiffin skulle hantera ensamheten eftersom hon inte varit ensam tidigare, men hon är otrolig, lugn och fin, både i stallet och i hagen. Vi skämmer bort henne en hel del nu när hon är ensam, hon får mat flera gånger om dagen och vi pratar och klemar med henne allt vi orkar.

Gräset är grönare hos grannen

Min grannes rabatt gör mig grön av avund, se fler bilder hos Nejma i Marocko.

Liten på Ultuna

Idag fick vi lasta på Liten på transporten och skjutsa henne till djursjukhuset i Uppsala. Hon har drabbats av ett haveri i ämnesomsättningen så nu står hon med både penecillindropp och näringsdropp. Läget är kritiskt men vi håller tummarna inatt, det är det enda vi kan göra nu. Men är det någonstans de klarar att hjälpa henne så är det på Ultuna.

Grått, grått, grått

Ute är det riktigt tråkigt väder, råkallt och snöblandat regn. Och i ugnen står ugnspannkakan och väntar på att tas fram. Just idag känns livet ganska oglamoröst, men det behövs väl sådana här dagar med för att uppskatta de glamorösare dagarna. Dessutom är nog mitt liv såhär för att jag skall veta hur "vanliga" människor har det när Fiffin har berikat mitt liv med miljoner på banken och Frankrikevistelse under vintertid =).

Liten har inte repat sig ännu och vill inte äta och hänger med huvudet så idag kommer veterinären för att titta på henne. Vi får väl ta några prover och se över allmäntillståndet, kanske ge henne något stärkande för att få tillbaka kraften och livslusten.

Första jobbet på banan

I går lördag så var det dags för Fiffi att göra årets första banjobb, det är alltid lika pirrigt, har vinterträningen gett det man önskar? Vi hade bestämt träff med Bebban och hennes fransos Phyleos. Vi kan säga att förutsättningarna inte kändes som dom allra bästa då Fiffi var högbrunstig och hennes första prioritet inte var att springa fort, men Phyleos fick nådiga nicken av Fiffi och värmningen slog väl ut. Hästarna sprang 1.26.5 på ett bra sätt och pulsen låg efter jobbet på 90 slag i minuten. Nu blir det ett lugnare rakbanejobb på onsdag och sedan tar vi på sulky och trycker på lite på lördag igen. Nu är vi på gång.

Livet ger och livet tar

Imorse när jag matade hästarna så låg där ett dödfött litet föl. Tyvärr blev det inget föl för oss i år. Men Liten mår ganska bra efter omständigheterna och vetrinären har varit hit och kollat av alltihop.

Fjäriln vingad syns...

Fler bilder finner du hos Nejma i Marocko och hennes ordlösa onsdag, gör ett besök.

Premiär på Bollnästravet

Vårtecknen står som spön i backen. Björnar har kommit ut ur sitt ide, fjärilarna har genomgått sin metamorfos och Bollnästravet har premiär. I strålande solsken och en bana i fin författning så genomfördes årets premiäromgång medan Solänget fick ställa in sin travdag. Det är alltid lika roligt när man får gå på trav på hemmaplan igen. Många är vi som tinar fram efter en lång vinter i dvala och stugvärme och är glada för att få umgås och prata trav.

Det här är Kick Back e.Enjoy Lavec-Lass Tiba e.Tibur, kom ihåg var du såg honom först (tyvärr galopp idag)