Gårdagskvällen var (ursäkta mig) en riktig skitkväll. Fiffan var in och gick montelopp och kändes finare än någonsin i värmningnen. Men 450 kvar så tog Sara upp och galoppen kom som ett brev på posten, det var väl helt ok, men Fiffan tog sig haltande av banan och slutförde inte ens loppet. Hon hade vad man kallar "bräckt" vilket innebär en blödning i en sena, ni har säkert sett något liknande på friidrottsarenorna när idrottarna tar sig för benet och haltande försvinner ur loppen. Vi vet inte än hur allvarligt det är men vi blandar kyla och lera om vartannat. När vi molokna skulle vända hemåt med vår skadade häst så startade inte bilen, men tack vare en glad och hjälpsam medmänniska med startkablar (tack Åsa) så fick vi igång bilen och lastade hästen återigen och begav oss hemöver. Som tur var så tog vi oss ända hem med vår halta häst och bilen med kortslutet batteri (visade det sig).
Nej gårdagen slutade i moll och dagens behållning var ett telefonsamtal till min kära väninna Britt-Marie i Thailand på hennes födelsedag, det är enormt roligt att höra hennes röst och byta några tankar, det blir inte alltför ofta, på grund av avståndet. Hoppas dagen gav allt man kan önska av en bemärkelsedag =).
2 kommentarer:
Det var jättekul att du ringde, vi får prata alldeles för sällan! Mindre kul med resten av dagen, stackars Fiffan!Kram!
Det kan man kalla en riktig skitdag. Hoppas att hästen och bilen piggar på sig snart nog.
Kramar från mig, i Malung just nu.
Skicka en kommentar